Polyuretaner som samlingsbegreppet för en mängd olika material i många olika skepnader har en mycket vid spridning överallt i samhället, och de flesta av oss möter dem dagligen som t.ex. hårt eller mjukt skum i stötupptagande bilinredningar, skosulor och dämpningar i löparskor, baksidor på heltäckningsmattor, möbelstoppningar, isolering i vitvaror m.m., som täta och slitstarka skyddsbeläggningar och förseglingar, som färger och lacker, som lim och syntetfibrer och mycket mer.
Namnet på en polymer materialgrupp hänvisar till dess gemensamma kemiska kännetecken som ett regelbundet återkommande element i polymerkedjan, i detta fall uretangruppen, en typisk molekylär byggsten i alla polyuretaner.
Som medlem i den stora polyuretanfamiljen måste uretangummi dock indelas i ytterligare olika typer utifrån särskiljande men typiska byggstenar i sina polymerkedjor utöver uretangruppen. De mest förekommande är polyeter -, polyester – och polykaprolaktonuretangummi, men det finns flera, och inom dessa undergrupper finns dessutom flera olika.
Vid reaktionen till polyuretanstruktur kan tillverkaren av den kundspecifika slutprodukten välja mellan flera särskiljande komponenter, och detsamma gäller reaktionen till tvärbunden och elastisk gummistruktur. I vissa system bildas i polymerkedjan utöver uretan – även karbamidgrupper och i tvärbindningarna leder vissa reaktionsförlopp till bildningen av allofanat – och/eller biuretgrupper m.fl.
De gummielastiska hårdheterna styrs i första hand av huvudkomponenternas molekylvikter, i andra hand genom val och mängd av andra reagerande komponenter. Mjukgörare eller andra fyllnadsmedel behöver – som ofrånkomligt i annan gummitillverkning – inte användas. Vulkat flerkomponents uretangummi kan tillverkas helt igenom kemiskt bundet utan katalysatorer och/eller stabilisatorer, vilket inte är möjligt med någon annan gummisort.
Uretangummi kan – utöver hela skalan av gummielastiska hårdheter – faktiskt tillverkas i bortåt ett 100-tal särskiljande kemiska strukturer, och denna förvillande mångfald har långtgående praktisk betydelse för användaren, när det gäller att välja rätt variant för rätt ändamål. Även om man tar i beaktande, att många varianter är mycket speciella eller mycket dyra eller tillverkningstekniskt mycket komplicerade eller inte marknadsmogna eller av andra skäl inte kommersiellt tillgängliga, är den inarbetade och kostnadseffektiva mångfalden större än för någon annan gummisort.
Om man därtill lägger det faktum, att hårt uretangummi kan efterbearbetas med flera mekaniska metoder än någon annan gummisort, blir bilden av uretangummi som möjligheternas material ännu tydligare.
De kemiska strukturernas mångfald leder till:
» Ett mycket brett spektrum av till stor del unika fysikaliska (mekaniska) egenskaper
» Mycket skiftande beteenden i kontakt med kemikalier, i många sammanhang unik tålighet
» Många varianter för insats i väder och vind, havsvatten, marksyror, UV-ljus och ozon m.m.
» Varianter för mycket låga köldförstyvningstemperaturer resp. relativt höga drifttemperaturer.
Man kan därför lugnt påstå att uretangummi idag har den bredaste tekniska spridningen av alla gummisorter.